Fysik i Gymnasiet Lärkans läroplan

De olika fysikkurserna utgör självständiga helheter. Trots detta, beroende på fysikens kumulativa natur, krävs det ofta förkunskaper till vissa kurser. I den rekommenderade studiegången som presenteras i läroplanen har kravet på förkunskaper till de fördjupade kurserna på ett naturligt sätt beaktats. De tillämpade kurserna, med undantag för kursen Modern fysik (FY23), kräver inga som helst förkunskaper och kan väljas när som helst under gymnasietiden.

 

Fysik i studentexamen

Realprovet i fysik skrivs under realprovets första provdag. Uppgifterna är 13 till antalet, varav högst åtta besvaras. Uppgifterna i fysik baserar sig på kurserna FY1-FY8.

 
Ca 60 % av uppgifterna kommer åtminstone delvis att bestå av räkneuppgifter, som mäter identifieringen av fenomen och tillämpningen av de lagar som styr dessa fenomen. Vidare kan dessa uppgifter bestå av tolkning av grafiska framställningar och analys av mätresultat. Ca 40 % av uppgifterna kommer att vara essäuppgifter, som i fysiken ofta är slutledningsuppgifter, analys av fenomen utifrån kunskaper i fysik samt uppgifter av typen "svara kort" och "motivera det rätta alternativet". I realprovet kan finnas 1-4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Provet i fysik har av tradition haft uppgifter integrerade med andra naturvetenskaper, särskilt med kemin. Integration kan naturligt förekomma även med vetenskapshistoria och hälsokunskap.

 
För de studerande som ämnar delta i realprovet i fysik rekommenderas den studentförberedande repetitionskursen FY20, där en helhetsbild av fysiken presenteras och där helheter sammanfattas. Direkta uppgifter från de övriga tillämpade kurserna ingår ej i realprovet, men indirekt ökar de djupet i de studerandes fysikkunskaper, vilket kan återspeglas i deras prestationer i provet.

 
Arbetsmetoder

Arbetsmetoderna består av föreläsningar, diskussioner, demonstrationer och laborationer - där alldeles särskild vikt sätts på användning av grafisk kalkylator och tillhörande mätapparatur och på datorbaserad behandling av mätdata. Vidare utför de studerande självständigt arbete och olika projektarbeten. De studerande ges också en möjlighet att via exkursioner bekanta sig med närliggande industri, universitet, högskolor och forskningsinstitut.

 
Bedömning

Bedömningen i ämnet fysik skall stödja sig på de punkter i de olika kurserna som nämns i läroplanen och beakta hur väl den studerande behärskar och kan tillämpa dem speciellt med hjälp av matematiska modeller. I bedömningen beaktas även skickligheten i experimentellt arbete och informationsteknik samt hur väl andra nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser, har utvecklats.

 
Bedömningen grundar sig dels på skriftliga prov, förhör, inlämnade alster och utförda laborationer, men även på en kontinuerlig iakttagelse av den studerandes inställning, motivation, engagemang och prestationer under lektionstid. I början av varje kurs genomgås mera noggrant bedömningskriterierna för respektive kurs.
Slutbetyget grundar sig på den studerandes samtliga kurser, dock så att de senare kurserna väger tyngre än de tidigare.

 
Rekommenderad studiegång för kurserna i fysik:

åk 1 FY1, FY2f, FY3f, FY21t, FY22t
åk 2 FY4f, FY5f, FY6f, FY21t, FY22t
åk 3 FY7f, FY8f, FY20t, FY21t, FY23t